All Posts By

admin

Nyheter och nostalgi i Tähtinens skivsamling

Nyheter och nostalgi i Tähtinens skivsamling

År 2019 införskaffade Sibeliusmuseum en samling skivsinglar som ursprungligen tillhört Åbobon Lauri ”Lasse” Tähtinen (1927-1988). Samlingen består av 121 numrerade EP-skivor, med så gott som enbart populära finländska schlagerlåtar från 1940-1960-talet. Man kan säga att samlingen utgör ett slags tvärsnitt – i miniformat – av populärmusiken i Finland under efterkrigstidens första decennier.

Första uppslaget ur häftet där Lasse Tähtinens fru Helli skrev upp alla skivorna i samlingen i nummerordning.

Lasse Tähtinen växte upp i Pöytis nordost om Åbo på 1930-talet. Efter militärtjänstgöringen flyttade han till Åbo där han gick kurser i metallarbete och i många år arbetade på metallverkstad. I slutet av 1940-talet träffade Lasse Tähtinen sin fru Helli (1929-2017). Den viktigaste fritidssysselsättningen för Lasse Tähtinen var att lyssna på musik och samla skivor. Han började med skivsamlandet under militärtjänstgöringen i slutet av 1940-talet och fortsatte fram till 1960-talet.

Lasse Tähtinen som beväring vid den tid då han köpte grammofon och började samla skivor. Foto: Anonym.

Lasse Tähtinen spelade inga instrument, men han njöt av att lyssna på musik och spela upp skivor för andra. Vid olika kalas och träffar med framförallt frun Hellis släkt hörde det till att Lasse fungerade som en slags discjockey och spelade musik så att gästerna fick dansa eller lyssna. Också om somrarna var resegrammofonen med då paret Tähtinen tillbringade semestern på sin sommarstuga i Aura. Lasse Tähtinen spelade gärna musik för grannar och vänner som tittade in för att prata.

Med grammofonen i gröngräset. 1950-talet. Foto: Anonym.

Lasse Tähtinen var intresserad av nyheter och köpte musik som var aktuell för tillfället. Musiken i samlingen utgörs nästan till hundra procent av dansvänlig musik. Där finns de allra flesta av tidens stora låtskrivarnamn: Toivo Kärki, Reino Helismaa, Usko Kemppi, Alfred Tanner, Yrjö Saarnio, Georg Malmstén m.fl. Bland vokalisterna finns Henry Theel, Olavi Virta, Tapio Rautavaara, Eero Väre, Jorma Ikävalko m.fl. Orkestrarna Ramblers, Kulkurit och Pirteät Pelimannit medverkar på många av skivorna.

Sångaren Henry Theel (1917-1989) var Lasse Tähtinens absoluta favoritartist. Det syns också i hans skivsamling. Theel medverkar på 38 av 121 skivor i samlingen. På delad andra plats kommer Jorma Ikävalko och Eero Väre med 11 inspelningar var. Bland tonsättarna är Toivo Kärki – som hade ett flerårigt samarbete med Henry Theel – populärast med 33 sånger eller arrangemang. Kari Aava tar andra plats med 12 och Yrjö Saarnio med 6 låtar eller arrangemang.

B-sidan på skiva nummer 7 Toivo Kärkis ”Surullinen tango” med storfavoriten Henry Theel. Skivan har i något skede bytt fodral med skiva nummer 37, som också innehåller två låtar av Toivo Kärki: ”Tunteet nurkkaan” och ”Kulkurin samba”.

I skivsamlingen finns utgåvor från ett tiotal olika skivbolag. Flera av dem är de stora aktörerna i branschen i Finland under 1940-1960-talet inhemska Rytmi, Triola, Scandia och utländska Decca. En del av skivorna har producerats av små finska skivbolag som Tähti, Sävel och Leijona. En stor del av styckena på inspelningarna är också framförda eller ackompanjerade av skivbolagens egna orkestrar, t.ex. Decca-orkesteri, Rytmi-orkesteri och Sävel-orkesteri.

Tähtinens skivsamling innehåller många av tidens hits består av tidens stora h, men den berättar också något för eftervärlden om samlarens personliga smak, hur skivorna använts och framförallt att musiken varit till stor glädje för den som samlat och lyssnat på den.

Henrica Lillsjö och Aatu Pyy

För mera information om Lasse Tähtinens skivsamling vänd dig till arkivamanuens Henrica Lillsjö.

Källor:
Intervjuer med Ulla Hohtari-Kivimäki 14.5.2019 och 21.4.2020 (Aatu Pyy).

Biografiskt lexikon för Finland. Henry Theel. http://www.blf.fi/artikel.php?id=1064

Gronow, Pekka & Saunio, Ilpo 1990: Äänilevyn historia. WSOY, Porvoo.

Henriksson, Juha & Kukkonen, Risto 2001: Toivo Kärjen musiikillinen tyyli. Suomen Pop & Jazz Arkisto, Helsinki. https://www.musiikkiarkisto.fi/oa/_tiedostot/julkaisut/toivo-karjen.pdf

Leskinen, Lauri: Suomalaisen äänilevyhistorian top 10, https://yle.fi/aihe/artikkeli/2014/12/01/suomalaisen-aanilevyhistorian-top10

Populaarimusiikin historian tietokanta, http://perinne.uta.fi/Popmus.nsf

Pälli, Erkki 2020: Scandian tarina. Musiikkiarkisto, Helsinki.

Suomalaisen musiikin historia, www.suomalaisenmusiikinhistoria.fi

Städdagen i Sibeliusmuseum

SÅAs 3 Museer deltar i Städdagen igen den 31.8 med en gårdsloppis! På Sibeliusmuseums gård kan man sälja saker, och samtidigt njuta av musik och den historiska miljön på Biskopsgatan. Museet är också öppet som vanligt. Välkomna!

Läs mer

OTTO A. 1879-1969

OTTO A. 1879-1969

Det har i år gått 140 år sedan musikforskaren, professorn Otto Andersson föddes. Sibeliusmuseum firar jubileet genom en specialutställning ”Otto A. 1879-1969”. Utställningen berättar om hur Otto Andersson, från att ha varit en skärgårdspojke från Vårdö, blir en av Finlands mest centrala musikforskare. För åboborna var Otto en välbekant syn under era årtionden; först som elev i klockarskolan och som militärmusiker, senare som professor och rektor vid Åbo Akademi.

Den nykna forskarens instrument- och arkivsamlingar blev grunden för nuvarande Sibeliusmuseum.

Utställningen är öppen 1.2.2019-5.1.2020.

OTTO ANDERSSON

Det har i år gått 140 år sedan musikforskaren, professorn Otto Andersson föddes. Sibeliusmuseum firar jubileet genom specialutställningen ”Otto A. 1879-1969”. Det har i år gått 140 år sedan musikforskaren, professorn Otto Andersson föddes. Sibeliusmuseum firar jubileet genom specialutställningen ”Otto A. 1879-1969”.

Utställningen berättar om hur Otto Andersson, från att ha varit en skärgårdspojke från Vårdö, blir en av Finlands mest centrala musikforskare. För åboborna var Otto en välbekant syn under era årtionden; först som elev i klockarskolan och som militärmusiker, senare som professor och rektor vid Åbo Akademi. Den nyfikna forskarens instrument- och arkivsamlingar blev grunden för nuvarande Sibeliusmuseum.

Utställningen berättar om hur Otto Andersson, från att ha varit en skärgårdspojke från Vårdö, blir en av Finlands mest centrala musikforskare. För åboborna var Otto en välbekant syn under era årtionden; först som elev i klockarskolan och som militärmusiker, senare som professor och rektor vid Åbo Akademi. Den nyfikna forskarens instrument- och arkivsamlingar blev grunden för nuvarande Sibeliusmuseum.

Utställningen berättar om hur Otto Andersson, från att ha varit en skärgårdspojke från Vårdö, blir en av Finlands mest centrala musikforskare. För åboborna var Otto en välbekant syn under era årtionden; först som elev i klockarskolan och som militärmusiker, senare som professor och rektor vid Åbo Akademi. Den nyfikna forskarens instrument- och arkivsamlingar blev grunden för nuvarande Sibeliusmuseum.

Utställningen är öppen 1.2.2019-5.1.2020.