Hellas, Kuusisto & Jumppanen
Paavali Jumppanens pianorecital på kompositören Taneli Kuusistos (1905 – 1988) Hellasflygel.
Program
Jean Sibelius: 10 stycken, op, 58
Rêverie
Scherzino
Fisherlied
Jaakko Kuusisto: Jurmo, op. 31
Taneli Kuusisto: Sonatina, op. 13
Allegro moderato
Lento
Vivace
Franz Schubert: Sonat i A-dur, D 595
Allegro
Andantino
Scherzo (Allegro vivace) – Trio (Un poco più lento)
Rondo (Allegretto – Presto)
Sibeliusmuseum har fått en sällsynt finsk Hellasflygel från 1930 som donation till sin samling. Flygeln, som har en intressant historia och ursprungligen köptes av den banbrytande kompositören Taneli Kuusisto (1905-1988), presenteras för allmänheten vid en konsert i Sibeliussalen. Pianisten Paavali Jumppanen, som har en framstående internationell karriär, kommer att på Kuusistos Hellasflygel framföra musik av Taneli Kuusisto, Jaakko Kuusisto, Jean Sibelius och Franz Schubert. Efter konserten kommer instrumentet att visas för allmänheten som en del av museets samling av instrument. Instrumentet donerades till Sibeliusmuseum av Kuusistos dotter Tuulikki Närhinsalo.
Konserten inleds med tre stycken av Jean Sibelius, Rêverie, Scherzino och Fischerlied från opus 58. Konserten är också en hyllning till Taneli Kuusistos sonson Jaakko Kuusisto (1974-2022), som fyllde 50 år den 17 januari. Jurmo op. 31 beställdes och uruppfördes av Jumppanen och tillägnades honom av hans vän Jaakko Kuusisto 2013. Konserten kommer även att innehålla Taneli Kuusisto verk Sonatina op. 13. Konserten avslutas med den stora Sonaten i A-dur D. 959 av Franz Schubert (1797-1828), ett av hans sista verk.
Den mångsidiga musikern Taneli Kuusisto
Taneli Kuusisto (1905-1988) var en tonsättare, pianist och kyrkomusiker som hade en betydande inverkan på musiklivet och utvecklingen av musikutbildningen. Han innehade ett antal förtroendeuppdrag och var rektor för Sibelius-Akademin 1959-1971. En av Kuusistos mest kända kompositioner är förmodligen Suomalainen rukous (Finsk bön), till en dikt av Uuno Kailas.
Enligt Tuulikki Närhinsalo, som donerade Hellas flygeln till Sibeliusmuseum, skrev Taneli Kuusisto de flesta av sina kompositioner sittande vid instrumentet. Förutom sina egna kompositioner spelade Kuusisto även Mozart, Beethoven, Brahms, Chopin och sin stora kärlek Skrjabin. Han spelade också ofta orgelverk av Bach, Mendelssohn, Charles-Maria Widor och César Franck, på flygeln, i fall han inte hade möjlighet att öva på orgel. Golvet sägs ha dånat när hans fötter föreställde sig orgelpedalerna under sig.
Flera musiker har besökt Kuusistos hem och flygeln har spelats av bland andra Timo Mikkilä, Rolf Bergroth, Tapani Valsta, France Ellegaard, Maire Halava och Merete Söderhjelm. Hellas flygelns vackert klingande men fylliga ljud gladde besökarna. Flygeln spelades också av alla barnen i familjen Kuusisto, särskilt av Tuulikki, som utexaminerades som pianolärare från Sibelius-Akademin 1975. Flygeln reste med Tuulikki från Helsingfors till Kotka, därifrån via Rovaniemi till Villmanstrand och tillbaka till Helsingfors.
Gamla Hellas flyglar är sällsynta
Det finns inte många Hellas flyglar i samma ålder i gott spelskick som den som kommer att höras under konserten.
Företaget, som grundades av Karl Oskar Rehnström år 1901, började tillverka både pianon och modell A kabinettflyglar år 1909 och större konsertflyglar år 1913. Sibeliusmuseums kabinettflygel modell A fick mycket beröm av den tidens musikinfluencers.
”Den finska pianofabriken Hellas har tagit ett betydande steg framåt i och med tillverkning av flyglar. Fabrikens energiska och framstående ledare herr K. O. Rehnström är att lycka lyckönska till detta djärva företag. Ty med glädje bör erkännas, att detta företag med hänsyn till sina första flyglar lyckats oväntat bra. Till sin konstruktion och sitt utseende äro dessa flyglar alldeles lika de utländska kabinett-flyglarna. Arbetet är vackert och stadigt, såsom i de kända Hellas-pianinona, mekaniken är lätt spelt och tonen sjungande och välljudande. Då de första instrumenten redan lyckats så bra, kan man vara försäkrad om att de inhemska flyglarna inom kort komma att hos oss väcka uppmärksamhet och med framgång tävla med utländska tillverkningar. ”
Helsingfors, den 8 februari 1910. Oskar Merikanto
Paavali Jumppanen
Paul Jumppanen njuter gärna av att framföra storskaliga verk. Han är en av de mest aktiva och internationellt framgångsrika finska pianisterna i sin generation och glider utan ansträngning från Bachs Die Kunst der Fuge till Schönbergs pianokonsert samt från Brahms konserter till Beethovens sonater. Han har framträtt med många berömda dirigenter, bland andra David Robertson, Sakari Oramo, Susanna Mälkki, Osmo Vänskä och Jaap van Zweden. Jumppanen älskar avantgardistisk musik och har samarbetat med många av vår tids kompositörer. Att arbeta med Pierre Boulez, William Duckworth, Henri Dutilleux, Perttu Haapanen och Lauri Kilpiö har gett Jumppanen ett rikt perspektiv på musikens ständigt med tiden föränderliga natur.
Studierna förde honom via Sibeliusakademin till Schweiz, där han arbetade i tre år med Krystian Zimerman. Vid Musikakademin i Basel studerade han inte bara piano utan även fortepiano, pianoackord och orgel – Jumppanen uppträder nuförtiden även som organist. Den ryske pianisten Konstantin Bogino har varit en viktig mentor för Jumppanen under hela hans karriär.
Läsåret 2011-2012 tillbringade Jumppanen som gästforskare vid Harvard universitets musikvetenskapliga institution i USA, där han särskilt fokuserade på den wienska klassicismens många dimensioner. Han har framfört både Beethovens och Mozarts pianosonater i flera mycket uppmärksammade konsertserier i Finland och USA. Jumppanen är den första finländska pianisten som har spelat in Beethovens 32 pianosonater.
Utöver sin internationella karriär som solist är Jumppanen en populär lärare och har bl.a. arbetat som gästprofessor vid Sibelius-Akademin. Åren 2015-2021 fungerade han som konstnärlig ledare för den internationella PianoEspoo-festivalen och under tidsperioden 2021-2025 tjänstgjör han som konstnärlig ledare för Australian National Academy i Melbourne. Jumppanen är också ordförande i den konstnärliga kommittén för den mångkonstnärliga Väyläfestivalen på Nordkalotten. Utöver sina många utmärkelser har Paavali Jumppanen fått ett hederspris från Jenny och Antti Wihuris fond för sitt arbete för det finska kulturlivet.