Category

Aktuellt

Din säkerhet är viktig för oss

Din säkerhet är viktig för oss

Välkommen på trygga konsertbesök

Under höstens evenemang tar vi i beaktande de restriktioner som coronaviruset medför och följer THL:s säkerhetsinstruktioner. Vi uppdaterar instruktionerna vid behov.

  • Konserterna är i allmänhet utan paus och deras längd är ca. 60 minuter.
  • Vi tar in endast 80 åhörare i salen.
  • I salen beaktas säkerhetsavstånd.
  • Sittplatserna bredvid varandra är menade för personer som hör till samma hushåll.
  • Undvik trängsel vid biljettförsäljningen och garderoben genom tydliga köer och säkerhetsavstånd.
  • Handdesinfektionsmedel finns att tillgå i museets utrymmen.

Instruktioner för våra besökare:

  • Du besöker väl oss endast om du är frisk. Om du blir sjuk eller känner av eventuella symptom på en COVID-19 infektion, kan du undantagsvis avboka din konsertbiljett genom att kontakta anna.engberg@stiftelsenabo.fi, tel. 050 3625 828 eller 050 4096 436.
  • Håll ett säkerhetsavstånd på 1–2 meter till övriga besökare och personalen. Reservera tillräckligt med tid för innan och efter konserten för att undvika rusningssituationer.
  • Kom ihåg bra handhygien. Handdesinfektionsmedel finns att tillgå i museets utrymmen
  • Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk.

Vi rekommenderar att du använder ansiktsmask under våra evenemang.

Ljudkonst utanför Sibeliusmuseum

Sibeliusmuseums bakgård, Pehr Kalm revival

Ljudkonst utanför Sibeliusmuseum

Bakom Sibeliusmuseum, i anslutning till Jan Erik Anderssons miljökonstverk Pehr Kalm Revival, kan du under oktober månad ta del av två nya ljudkonstverk.

Verket Seasoned av konstnär Nicole Willis ingår i Arte ry:s ljudkonstprojekt Lyssna på en svamp, lyssna på en cykel. Bildkonstnären Nicole Willis är ursprungligen från New York och är numera bosatt i Helsingfors. Hon är även känd som sångare, låtskrivare och artist med 14 släppta album bakom sig.

Det andra ljudkonstverket ingår i konstnärsgruppen Tredje rummets tvärvetenskapliga produktion och kan höras invid Pehr Kalms ek. Läs mer om ljudkonstverket på tredje rummets virtuella guidning (på finska).

Om miljökonstverket Pehr Kalm Revival

Den ursprungliga botaniska trädgården, som finns bakom Sibeliusmuseum mot Aura å, byggdes  år 1757 av upptäcktsresande Pehr Kalm (1716-1779) och professor Johan Lechen (1704-1764). Pehr Kalm påverkades mycket av upplysningstidens filosofiska tänkande.

Miljökonstverket Pehr Kalm Revival skapades av Jan Erik Andersson för att uppmärksamma de som deltog i donationskampanjen vid Åbo Akademi 2009–2011.

Konstverket har finansierats av Stiftelsen för Åbo Akademi.

Läs mera om miljökonstverket Pehr Kalm Revial.

Nyheter och nostalgi i Tähtinens skivsamling

Nyheter och nostalgi i Tähtinens skivsamling

År 2019 införskaffade Sibeliusmuseum en samling skivsinglar som ursprungligen tillhört Åbobon Lauri ”Lasse” Tähtinen (1927-1988). Samlingen består av 121 numrerade EP-skivor, med så gott som enbart populära finländska schlagerlåtar från 1940-1960-talet. Man kan säga att samlingen utgör ett slags tvärsnitt – i miniformat – av populärmusiken i Finland under efterkrigstidens första decennier.

Första uppslaget ur häftet där Lasse Tähtinens fru Helli skrev upp alla skivorna i samlingen i nummerordning.

Lasse Tähtinen växte upp i Pöytis nordost om Åbo på 1930-talet. Efter militärtjänstgöringen flyttade han till Åbo där han gick kurser i metallarbete och i många år arbetade på metallverkstad. I slutet av 1940-talet träffade Lasse Tähtinen sin fru Helli (1929-2017). Den viktigaste fritidssysselsättningen för Lasse Tähtinen var att lyssna på musik och samla skivor. Han började med skivsamlandet under militärtjänstgöringen i slutet av 1940-talet och fortsatte fram till 1960-talet.

Lasse Tähtinen som beväring vid den tid då han köpte grammofon och började samla skivor. Foto: Anonym.

Lasse Tähtinen spelade inga instrument, men han njöt av att lyssna på musik och spela upp skivor för andra. Vid olika kalas och träffar med framförallt frun Hellis släkt hörde det till att Lasse fungerade som en slags discjockey och spelade musik så att gästerna fick dansa eller lyssna. Också om somrarna var resegrammofonen med då paret Tähtinen tillbringade semestern på sin sommarstuga i Aura. Lasse Tähtinen spelade gärna musik för grannar och vänner som tittade in för att prata.

Med grammofonen i gröngräset. 1950-talet. Foto: Anonym.

Lasse Tähtinen var intresserad av nyheter och köpte musik som var aktuell för tillfället. Musiken i samlingen utgörs nästan till hundra procent av dansvänlig musik. Där finns de allra flesta av tidens stora låtskrivarnamn: Toivo Kärki, Reino Helismaa, Usko Kemppi, Alfred Tanner, Yrjö Saarnio, Georg Malmstén m.fl. Bland vokalisterna finns Henry Theel, Olavi Virta, Tapio Rautavaara, Eero Väre, Jorma Ikävalko m.fl. Orkestrarna Ramblers, Kulkurit och Pirteät Pelimannit medverkar på många av skivorna.

Sångaren Henry Theel (1917-1989) var Lasse Tähtinens absoluta favoritartist. Det syns också i hans skivsamling. Theel medverkar på 38 av 121 skivor i samlingen. På delad andra plats kommer Jorma Ikävalko och Eero Väre med 11 inspelningar var. Bland tonsättarna är Toivo Kärki – som hade ett flerårigt samarbete med Henry Theel – populärast med 33 sånger eller arrangemang. Kari Aava tar andra plats med 12 och Yrjö Saarnio med 6 låtar eller arrangemang.

B-sidan på skiva nummer 7 Toivo Kärkis ”Surullinen tango” med storfavoriten Henry Theel. Skivan har i något skede bytt fodral med skiva nummer 37, som också innehåller två låtar av Toivo Kärki: ”Tunteet nurkkaan” och ”Kulkurin samba”.

I skivsamlingen finns utgåvor från ett tiotal olika skivbolag. Flera av dem är de stora aktörerna i branschen i Finland under 1940-1960-talet inhemska Rytmi, Triola, Scandia och utländska Decca. En del av skivorna har producerats av små finska skivbolag som Tähti, Sävel och Leijona. En stor del av styckena på inspelningarna är också framförda eller ackompanjerade av skivbolagens egna orkestrar, t.ex. Decca-orkesteri, Rytmi-orkesteri och Sävel-orkesteri.

Tähtinens skivsamling innehåller många av tidens hits består av tidens stora h, men den berättar också något för eftervärlden om samlarens personliga smak, hur skivorna använts och framförallt att musiken varit till stor glädje för den som samlat och lyssnat på den.

Henrica Lillsjö och Aatu Pyy

För mera information om Lasse Tähtinens skivsamling vänd dig till arkivamanuens Henrica Lillsjö.

Källor:
Intervjuer med Ulla Hohtari-Kivimäki 14.5.2019 och 21.4.2020 (Aatu Pyy).

Biografiskt lexikon för Finland. Henry Theel. http://www.blf.fi/artikel.php?id=1064

Gronow, Pekka & Saunio, Ilpo 1990: Äänilevyn historia. WSOY, Porvoo.

Henriksson, Juha & Kukkonen, Risto 2001: Toivo Kärjen musiikillinen tyyli. Suomen Pop & Jazz Arkisto, Helsinki. https://www.musiikkiarkisto.fi/oa/_tiedostot/julkaisut/toivo-karjen.pdf

Leskinen, Lauri: Suomalaisen äänilevyhistorian top 10, https://yle.fi/aihe/artikkeli/2014/12/01/suomalaisen-aanilevyhistorian-top10

Populaarimusiikin historian tietokanta, http://perinne.uta.fi/Popmus.nsf

Pälli, Erkki 2020: Scandian tarina. Musiikkiarkisto, Helsinki.

Suomalaisen musiikin historia, www.suomalaisenmusiikinhistoria.fi

Sibeliusmuseum