← Tillbaka

Orkestermusik som historien glömt

Projektet ”Orkestermusik som historien glömt” lyfter fram bortglömda kompositioner och kompositörer. 

Konst- och musikfältets arv evalueras ständigt. Vems historier och röster hörs på konserter? Vems musik framförs, vems röster hörs? Vilka historier förmedlar musiken? Och vad är det som vi inte fått höra?

Liknande frågor har gett upphov till Helsingfors stadsorkesters projekt ”Orkestermusik som historien glömt” (HUOM – Historian unohtamat orkesterimusiikit). Projektet är ett samarbetsprojekt mellan flera aktörer. Forskningsföreningen Suoni rf:s, Helsingfors universitets och Konstuniversitetets forskningsprojekt Musikforskare i samhället och Tonernas döttrar har deltagit i planeringsarbetet. Genom detta breda samarbete framhäver Helsingfors stadsorkester finländska orkesterverk som har hamnat i skymundan.

Notmaterialet för de musikaliskt intressanta verk som upptäcks i samband med projektet förbereds för att kunna visas upp. I början ligger projektets fokus på kvinnliga tonsättare. Den historiska bilden av kvinnliga tonsättares bedrifter kräver en uppdatering, eftersom deras arbete är okänt för många. En mångsidigare bild av historien berikar musikarvet och skapar en hållbar framtid.

I projektets breda kunskapsnätverk är konstnärligt arbete, forskningsarbete, kommunikation och notredigering mångsidigt representerat. Till nätverket hör såväl universitet, arkiv och bibliotek, forsknings- och musikföreningar som musikförläggare.

Till det konstnärliga arbetet hör s.k. läsdagar, då Helsingfors stadsorkester spelar igenom historiska orkesterverk som antingen aldrig blivit framförda eller inte har framförts på minst 70 år. Noterna renskrivs för spelningen, och verken bandas in för projektets eget bruk. De mest intressanta verken övas in och får en plats i stadsorkesterns repertoar.

Renskrivna noter görs tillgängliga med hjälp av projektets samarbetspartners. De verk som projektet lyfter fram publiceras av Fennica Gehrman i en egen publikationsserie. Den första notutgåvan är Siri Branders Elegie (1894). Verket framfördes för första gången sedan sitt uruppförande på Helsingfors stadsorkesters konsert i början av mars. En del av noternas försäljningsintäkter används för att täcka kommande projektutgifter för forskning och renskrivning av noter.

Projektets musikvetenskapliga del tar fasta på att synliggöra tidigare marginaliserad orkestermusik och dess upphovsmän. Musikvetenskap tillämpas i även orkesterarbetet, konsertplaneringen och publikarbetet.

I samarbete med:
Helsingfors stadsorkester
Helsingfors universitet, Konstforskning & musikvetenskap
Fennica Gehrman
Nationalbiblioteket
Music Finland
Musikforskare i samhället – forskningsprojektet
Konstuniversitetets Sibelius-Akademi 
Konstuniversitetets Historieforum
Forskningsföreningen Suoni rf
Sibeliusmuseum
Finska Litteratursällskapet 
Finlands Musikarv rf
Finlands Symfoniorkestrar rf
Tonernas döttrar- forskningsprojektet

Denna nyhet baserar sig på Helsingfors stadsorkesters pressmeddelande 1.6.2021.
Läs mer på Helsingfors stadsorkesters webb.