Sibeliusmuseums arkitektur del 1 - Sibeliusmuseum
Tillbaka

Sibeliusmuseums arkitektur del 1

17.06.2021

Videon ovan är den första delen av en videoserie, i vilken du kan bekanta dig med Sibeliusmuseums arkitektur! Sibeliusmuseum är Finlands äldsta musikmuseum, som grundades 1926 av Otto Andersson, den första professorn i musikvetenskap vid Åbo Akademi.

Endast ett fåtal finländska museibyggnader har från början varit planerade att bli museum, däribland Sibeliusmuseums nuvarande museibyggnad från 1968. Det är även på världsnivå ovanligt att musikmuseum är verksamma i byggnader som ursprungligen varit planerad för dem. Två andra exempel från andra håll i världen är Glinka-museet i Moskva samt Experience Music Project i Seattle, vars arkitekt Frank Gehry ritade museibyggnaden i formen av Jimi Hendrix gitarr!

Grannhuset på Biskopsgatan 15, det vita trähuset i vilket den nyöppnade restaurangen Grädda befinner sig, fungerade tidigare som museibyggnad för Sibeliusmuseum. Tankar och planer på en ny museibyggnad föddes p.g.a. brandfaran i trähuset samt utrymmesbristen i och med museets ständigt växande samlingar. Efter Jean Sibelius död år 1957 uttryckte också Sibelius-Samfundet en önskan om en ny museibyggnad år 1959.

Den nuvarande museibyggnaden på Biskopsgatan 17 har ritats av arkitekt Woldemar Baeckman och togs i bruk år 1968, enligt planen stiftad under Sibelius 100-årsjubileum 1965. Baeckman studerade till arkitekt vid Tekniska högskolan i Helsingfors. Han grundade en egen arkitektbyrå år 1940 tillsammans med kollegan Hugo Harmia; byrån blev mycket framgångsrik och gjorde sig känd genom diverse arkitekturtävlingar. Arbetsrelationen till Åbo Akademi stiftade Baeckman 1956, då han fick i uppdrag att utvidga huvudbyggnaden vid Åbo Akademis bibliotek.

Under 1960-talet hade Baeckmans mer romantiska stil redan utvecklats mot det rationella och skulpturala i enlighet med den finländska arkitekturens utveckling. Sibeliusmuseum representerar finländsk modernism, så kallad betongbrutalism, betongarkitektur typisk för 1960-talet. Baeckman ville anpassa museibyggnaden till sin miljö; byggnaden skulle smälta in i omgivningen som en minimalistisk, låg och horisontell byggnad. Museet var under sin tid både tekniskt och arkitektoniskt modernt.

Den nya museibyggnaden väckte starka känslor och debatt bland åboborna; betongarkitekturen ansågs skapa en spänning mot den omgivande historiska empiremiljön och den medeltida domkyrkan. Tidningsväsendet var dock i stort positivt inställt till museet och Baeckman själv såg Sibeliusmuseum som ett av sina främsta arbeten.

Hur som haver representerar Sibeliusmuseum en unik sorts arkitektur och är i dag en skyddad byggnad!

Jannica Grönroos