Arkitektur
Sibeliusmuseums museibyggnad är en av de mest originella skapelserna av 1960-talets modernism i Finland. Den enkla och strama, men samtidigt spännande och unika arkitekturen lockar arkitekturintresserade besökare från hela världen. Museibyggnaden invigdes 1968 och har ritats av arkitekt Woldemar Baeckman, som även ritat andra byggnader för Åbo Akademi. Museibyggnaden finns upptagen på Docomomos lista över byggnader som är särskilt betydelsefulla för den moderna finländska arkitekturen.
Den låga museibyggnaden skiljer sig från akademibyggnaderna runtomkring, som alla är uppförda på 1800-talet. Museibyggnaden har två våningar varav den ena ligger under marknivå. I bägge våningarna finns utställnings- och undervisningsutrymmen, och i nedre våningen finns arkivutrymmen och en föreläsningssal. Museets totala volym är drygt 10 000 kubikmeter.
Museet är uppbyggt kring konsertsalen, som även kallas för Sibeliussalen. Intill konsertsalen finns den kvadratiska atriumgården. Den ursprungliga museiinredningen, såsom armaturer och stolar, planerades av inredningsarkitekt Carin Bryggman. Inredningen har sedan dess kompletterats.
Sibbe atrium
När Sibeliusmuseum stod klart i slutet av 1960-talet var innergården, som planerades av trädgårdsarkitekt Maj-Lis Rosenbröjer, en synlig del av museets arkitektur med både växtlighet och belysning. Sedan dess var innergården länge stängd, men 2019 omarbetades atriumgården av arkitekt Pia Sabelström och öppnades upp för besökare och konserter sommartid. Växterna finns inte längre kvar, men istället pryds innegården numera av stenar, växter i krukor och sittplatser.
Sibbe Atrium är idag en inbjudande plats för avkoppling, en city-oas som ger besökaren möjlighet att uppleva Sibeliusmuseum på ett nytt sätt, som dessutom är helt gratis. Vid innergårdens stenparti har vi byggt en träbrygga där man kan slappna av på sittpuffar.
Mer om Sibeliusmuseums arkitektur
Sibeliusmuseum tar form
Sibeliusmuseums historia sträcker sig längre bakåt i tiden än vad många kanske tror. Men hur kom det sig att museet fick sin hemvist i en betongbrutalistisk pärla mitt i Åbos historiska kvarter?
Skönheten eller odjuret – betongbrutalismens många ansikten
De flesta brutalistiska byggnader är planerade inifrån utåt, så att säga. Man kan inte betrakta – eller i synnerhet förstå – de här byggnaderna endast utifrån. Få arkitektoniska stilar väcker lika starka känslor som betongbrutalismen.
Bildgalleri
